Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - V. Rätten till moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
LIFSUNJER
mer omfattande kan kvinnans praktiska arbete bli och den bild
af kvinnans värdeskapande makt, som Johan Böjer danat i Moder
Lea, behöfver icke förbli ett ouppnåeligt ideal. Icke det i vår tid
allt vanskligare stora jordbruket, men småbruket — förenadt med
trädgårdar, bigårdar, hönsgårdar, mejerier, konservfabriker — kunde
i dugliga kvinnors händer erhålla den största betydelse. Och några
glädjande ansatser i denna riktning mana till efterföljd. Så väl
torp som herregårdar stå nu i mängd tomma och erbjuda
möjligheter för sådana företag, liksom för att på landet ordna stillsamma,
smakfulla, billiga hvilo- och sommarhem — i motsats till de dyra,
stillösa turisthotellen. Bildade kvinnor borde äfven i städerna skapa
hotell, liknande de hemtrefliga Hospizema i Berlin, Kristiania
o. a. med de där i minsta enskildhet fasta prisen och de afskaffade
drickspenningarna. Ett tredje område vore kooperativa och
konstnärliga beklädnads- och hemdekorationsaffärer, i förening med
arkitektbyrå och rådfrågningstimmar i smakfrågor. Huru betydelsefull redan
en sådan landsbygden omfattande verksamhet — Svensk Hemslöjds
— är, därom kan enhvar öfvertyga sig. Ett fjärde vore upprättandet
af behagliga och goda nykterhetsmatställen: i Schweiz hålla
kvinnorna på att reformera hela detta område. Vidare organisation af
lifsmedelförsäljningen för att undgå mellanhändernas uppdrifvande
af lefnadskostnaderna. Inom några andra, nu hälft filantropiska
områden, borde verksamheten kunna ordnas så, att den ej behöfde
stödas af välgörenheten, till exempel arbetarbostäders organisation
i städerna och deras utkanter. Sedan komma alla de företag, dem
egen förmögenhet eller andras hjälp tills vidare måst bära:
läsesalar, barn trädgårdar, slöjdstugor, samkvämsaftnar och dylikt, som
behöfvas rundt om i landet, vid stora bruk, byar och järnvägsknutar,
lika väl som i städerna.
Där vore just nu intet företag viktigare än att organisera en
kvinnlig hemhjälpskår, med garanterad utbildning och
sammansluten i en fackförening med bestämda lönevillkor, olika per
dag-och aftontid; med en praktisk och prydlig arbetsuniform och med
hela den organisation i öfrigt som — för arbetsgifvare lika väl som
arbeterskor — skulle möjliggöra en god lösning af den nu hvar
dag olidligare tjänarinnefrågan.
Öfver hufvud vore det äfven ur moderskapets synpunkt lyckligt
om öfverklasskvinnans fackutbildning mera riktades mot olika grenar
af det praktiska arbetet. Ty det är aftagandet af kroppsarbetet —
hvilket ej kan ersättas genom sport — som till stor del
framkallat nutidskvinnans ökade lidanden af moderskapet.
13) Genom Fredrika Bremer-förbundets undersökning har det
t. ex. för en enda grupp af kvinnliga handelsbiträden i Stockholm visat
sig att de flesta voro mellan 24—30 år och att deras löner ställde
sig sålunda: att bland de undersökta 11 ha en årslön af mer än
1,600 kr.; 49 mer än 1,000 kr., men under 1,500; 67 hade från
800 till 1,000 kr., 54 hade 400—600, 29 hade 300—400, 13 hade
200—300! Och 33 kvinnor, det vill säga 8,7 procent af dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
