Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - V. Rätten till moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
Familie m. fl. arbeten. Sie af Baronesse A. Falke hör till samma
grupp. Bland nyare författare, som behandlat den ogifta moderns rätt
äro — utom Sudermann med Hemmet — Hel ene Böhlau med Das
Recht der Mutter och de redan anförda M. Beutler och
(pseudonymen) R. Brée. I varnande riktning gå däremot Adele Gerhards
Pilgerfdhrt och Marie Sillings Wandlungen. Bland mig okända
arbeten — men som må nämnas som bevis på huru lifligt frågan
nu är uppe — äro Anni Lenz: Mutter (ett drama); Elsa Plessner:
Die Ehrlosen; Marie Stahl: Frauenehre. En broschyr i ämnet är
utgifven af Hugo C. Jiingst: Die Furcht vor dem Kinde. I
Frankrike har frågan novellistiskt behandlats af Daniel Lesueur och
andra, mig obekanta, författarinnor. Den har bland annat framkallat
en skrift af Lydia Martial, La femme intégrale, där hon påyrkar
hvarje sund kvinnas rätt till ett barn; Nina Carnegie Mardon har
sammanfört medicinska och statistiska inlägg af Louis Frank, Dr. Keifer
och Louis Maingie i skriften Die Versicherung der Mutterschaf t. Grant
Allén’s, på svenska öfversatta, tendensnovell The Woman who did
behandlar äfven den fria kärlekens och moderskapets problem. Men med
dessa antydningar är på långt när ej allt uttömdt, som frågan
framkallat af inlägg i skönlitterär eller artikel- och broschyrform. Ett
sådant inlägg — Der Schrei nach dem Kinde — har äfven skett af
Inge Maria, med stöd af Björnstjerne Björnson, hvilken sedan
flera år varit en anhängare af den ogifta kvinnans rätt till barnet.
Hennes dikt Und du solist fruchfbar sein är äfven ett rop på
denna rätt. Prof. G. Hermans arbete Genesis (som i fyra band
behandlar Sexualismus; Erotik und Hygiene; Bakchanalien und
Eleusinien; Animismus und Regeneration, synes — efter hvad det
framgår af anmälningar — häfda modersrätten i samband med
re-inkarnationen.
Hvad Sverige angår, torde man från 1880-talet minnas huru
Stella Cleve, tidskriften Framåt och A. Ch. Leffler blefvo
behandlade, emedan de djärfdes påstå att kvinnan äfven ägde
sinnlighet i sin natur, liksom Alfhild Agrell, då hon i Ensam visade
att en ogift mor kan äga en hög sedlig ståndpunkt. Sedan ha
en del af 1890- och 1900-talets författarinnor — såsom Harold Gote,
Hilda Sachs, M. Rieck-Muller, Gudrun Wide, Gerda Wall,
Ga-brielle Ringertz, Ellen Wester, Elsa Lindberg — tagit sig rätten
till sanning i detta ämne, liksom de redan nämnda Ellen Idström,
Marika Stjernstedt, Elisabeth Kuylenstjerna. Om alla den norska
och danska litteraturens inlägg i ämnet blef ve här för vidlyftigt att
påminna: Amalia Skräm står, allt sedan Constance Ring, i första
ledet såväl i fråga om uppriktighet som psykologisk styrka.
12) Då detta 1896 påpekades i Missbrukad kvinnokraft,
tolkades det såsom önskan att göra alla unga flickor till —
»barnpigor» ! Sedan dess har emellertid såväl behofvet af utbildning
för barnsköterskans kall som fördelarna af bildade
barnavårdarinnor börjat bli insedda, liksom äfven nödvändigheten af en
verkligt tidsenlig utbildning för hushållets uppgifter. Men mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
