Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - VI. Frihet från moderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
389
och smidiga. Och lika stor är faran att vitala organ bli skadade
under boxningen...»
För det fall att dessa omdömen komma att tillskrifvas den
manliga svagheten för den tidigare kvinnotyp, som männen,
litteraturen och konsten ägnat sin »kvinnodyrkan», så borde det
amerikanska vittnesbörd ej kunna jäfvas, som framgått under
diskussionen i Amerika om en manlig dräkt för kvinnorna. Där har nämligen
framhållits att dräktens olikhet måste bevaras, ty redan nu äro
gossars och flickors typer så lika, att hvarderas kön utan
dräktolikhet svårligen kunde särskiljas!!
Det bör emellertid påpekas att inom den högsta klassen i
Amerika vården om den kvinnliga skönheten är högt utvecklad och
att resultatet äfven blir beundransvärdt. Där odlas äfven behaget
genom en slags attityd- och dansstegsgymnastik, som lär påminna
om buddistiska religionsceremoniers värdiga gratie! I denna klass
är icke kvinnans förvärfsbegär samhällsfaran. Där blir hon
»anarkisk» (se M. Watson Nine:th Century) genom ett gränslöst
njutnings-och lyxkraf, som männens öfverarbete måste tillfredsställa och för
hvilket moderskapet offras.
I norden har man en sporthatare, hvars opartiskhet lika litet
torde kunna betviflas som hans auktoritet, nämligen Nansen. Han
har angripit ej idrotten men sporten, emedan »rekordtäflingarna egga
fåfängan, framkalla hälsofarliga öfverdrifter, ett från allvarliga
arbeten afvändt intresse och ett från den verkliga naturglädjen i en
samheten bortvändt sinne» — en varning, som här må upprepas,
ehuru jag redan vid olika tillfällen framhållit liknande synpunkter.
I fråga om de engelska kvinnornas olust för äktenskapet
har man nyligen fått ett vittnesbörd till många andra i det tal
Galton hållit i Londons antropologiska institut och som innebar ett
genomarbetadt förslag till släktets höjande. Galton hade, med
anledning af sitt förslag, samlat en mängd rön om kvinnors
benägenhet för giftermål och funnit dem hågade dels att uppskjuta, dels
att helt och hållet afstå från äktenskapet. Föreståndarinnan för en
högre flickskola yttrade t. ex. — då hon tillfrågades om sina
elevers senare lif — att en tredjedel af dem drog nytta af studierna, en
tredjedel hade ringa eller intet utbyte af dem och den sista
tredjedelen gjorde helt fiasko. På frågan hvad som blef af dessa
förfelade existenser svarade hon kort och godt: »De gifta sig!» Galton
framhöll att en ändring måste ske härutinnan. Emedan de
bestående förhållandena i många fall äro hinder för äktenskap mellan
högt utvecklade individer, är det nödvändigt att uppmuntran lämnas
vare sig af staten, rika personer eller af föreningar. Bland de medel,
som för detta ändamål böra tillgripas, nämner han särskildt
bostadskolonier, där de unga paren kunde finna billigt husrum och dito
kost, äfvensom att de borde få sig hemgifter tilldelade och i andra
afseenden erhålla understöd.
Såsom svensk motbild till nyssnämnda engelska
skolföreståndarinna kan anföras en svensk kvinnosakskvinna och doktor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
