Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
LIFS LINJER
trycker dem under vissa normer och former, vissa
moral-bud, som äro förtryck för den ene och frihet för den andre;
vissa mått, som äro för små för den ene, nog för den
andre, för stora för den tredje; när vi lära oss att den
enda obetingade plikten är att enhvar får samma rätt att
för sig välja, så fort hans val icke skadar andras
personligheter, icke hämmar deras frihet — då först skall
tillvaron för mänskligheten ljusna, vidgas, bli hel,
sammanhängande, gudomlig. Då blir allt sakrament: brödet som
vinet, kärleken siom födelsen, snilleverket som arbetet. I
och öfver allt skola vi åter se de »demoner», som antiken,
trodde innebo alla ting och göra allting heligt: alla tings
rätta väsen, deras naturliga krafter. Då skall Jesu lära
brukas lika fritt som vi nu bruka alla andra stora
andars verk: den ene kommer att finna mer däri, den
andre mindre, den tredje intet — och man kommer att
dömas efter sin ståndpunkt till kristendomen lika litet
eller mycket som efter sin ståndpunkt till Goethe eller
Shakespeare. En hvar kommer att ur kulturens vinningar
hämta den andliga näring han behöfver. Och när ej alla
tvingas in i ett visst religiöst själstillstånd, kommer kulturen
att erhålla en oändligt mångfaldigare gestaltning.
När vi icke längre vänta ledning, omvändelse, helgelse
från höjden, då vänta vi ej heller att apan och tigern
inom mänskligheten skola dödas genom Guds nåd utan vi
veta att vi själfva måste öfvervinna dem. Men aldrig
blir denna väg på allvar beträdd, så länge ,n..à d § 11 och
synden och alla de. olika kristna begreppen flytta
synpunkten från oss själfva, från vår egen kraftutveckling.
Så länge Gud anses ingripa, blir t. ex. icke den sociala frågan,
icke fredsfrågan på allvar människornas egna angelägenheter.
Först när vi endast räkna med mänskliga faktorer komma
kulturuppgifteraa a;tt mänskligt och jordiskt lösas.
Skillnaden i kraftutveckling blir för mänskligheten
densamma, som när en rik arftagare med ens finner sig vara
medellös och endast genom egna krafter har att bana sig
sin väg i världen.
Men, utbrista många, vi blifva sålunda beröfvade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
