Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
LIFS LINJER
se lifvet i Gud såsom oförenligt med lifvet i
världen. Kristendomen och buddhismen ha ägt sin
öfvervikt mot andra religioner i sin djupa förnimmelse af
lif sångesten och i sin vilja att förlösa från denna genom
försakelsen. Inga stora själsstegrande verkningar, inga
personligheter i stor stil har kristendomen skapat annat
än sådana, som i någon form varit fyllda af
världsför-nekelsens patos. Som buddhismen ville kristendomen
befria från strid och splittring, växling och motsättning
genom att behandla jordelif vet endast såsom
medel. Det finns ingen möjlighet att vrida bort
denna kristendomens grundtanke. Enligt Jesu
uttryckligaste ord var själfva vittnesbördet för att man
behandlade jordelifvet endast såsom medel, det att man
ej sökte sitt eget, att man öfvade kärleksverksamhet
mot fiende som vän. Efter denna kärleks grad och
art skulle enhvar dömas, och en hans lärjunge kunde
icke behandla något eget såsom af ens jämförlig vikt
mot lindrandet af andras lidande. Någon utveckling
af personligheten i annan riktning än den inre fridens
och frihetens, den ovärldsliga andlighetens, den
oändliga medkänslans finnes ej för honom. För Jesus som
för Tolstoy var nuet det viktigaste af alla tidsmoment;
den människa, han just nu hade framför sig, den
viktigaste människa; att göra henne andligt eller
lekamligt godt den viktigaste af handlingar. Och man
måste göra detta intill sista skärfven af krafter och
ägodelar. Genom att detta för Jesus var lifvet så,
som det aldrig för någon i samma grad varit, blef
Jesu själ löst från egna begär och erfor den stilla,
strålande maktkänslan af en fullt enhetlig vilja, en
känsla i hvilketi han med innerligaste visshet kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
