Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMENS AFBLOMSTRENG
47
sig ett med Gud. Denna hans glöd hade hos honom
bränt bort all möjlighet att söka det världen tillhör.
Och det var något af samma värme han framför allt
sökte hos andra. Kärlekssinnet var för honom det
väsentliga; fanns detta voro alla synder af honom
lätt förlåtna. Det är endast form- och skenväsen samt
kärlekslöshet, för hvilka han har hårda ord. Ty
båda äro för honom det mest vä sensfientliga
af allt. (1).
Bibelforskare ha visat, att redan författaren till
Jonaboken ägde den form af världsmedborgarsinne,
.som sedan blef kristendomens; att den israelitiska
profetismen ungefär samtidigt med den stoiska
filosofien höjde sig till detta sinnelag. Men den senare
utgick därvid — som hela antiken — från den stora
och visa människan. Det var hon, som öfverallt
ägde ett fädernesland på jorden, liksom det var för
henne, ej för trälen, en odödlighet hinsides jordelifvet
var tänkbar. För israeliterna däremot — och främst
bland dem Jesus — blef världsborgartanken en följd af
att Gud älskade alla sina skapade väsen, men framför
allt de på jorden värnlösa. I och genom
gudsbarna-skapet blefvo alla bröder; i Guds, ej i människans,
väsen låg den inbördes kärlekens betingelse. Därmed
var den motsats gifven, som äfven i alla andra
afseenden. utgör grundskillnaden mellan hedendom och
kristendom: att den förra var aristokratisk, den senare
demokratisk. Humanism i antikens ande betyder
allsidig och fin kultur; humanitet i kristendomens ande
betyder känslan för de förtryckta, de enfaldiga, de
betungade. Och som alla dessa voro och ännu äro de
många, men de till ädel fulimänsklighet utvecklade voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
