Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDSBEGREPPETS OMVANDLING
97
fanken icke kan bryta, den som oföränderligt håller
alla våra föreställningar inom rummets och tidens
gränser, hur dessa än må vidgas. För människan
innebär begreppet personlighet med nödvändighet själf
-medvetande; detta åter betingas af att vi kroppsligt
och andligt fatta våra bestämningar — med andra
ord begränsningar — i förhållande till andra ting och
personligheter; detta åter har till följd, att vi bero af
de genom dessa framkallade omständigheterna. En
oändlig personlighet måste ju innesluta allt annat
varande men blefve sålunda bestämd af allt detta
varan-di ’s ofullkomlighet, som denne oändlige antingen ej
velat eller ej kunnat hindra?
Människosjälen har i en bild kristalliserat en af
sina många villor, när den kallat tanken fri som
lägeln. Ingendera är fri: lärkan når ej öfver åsar
• il en viss höjd, tanken undgår ej att af
erfaren-Iieleiis* former bestämmas. När den lilla, vid jorden
Ijiidi,ide människan hade skapat sitt gudsbegrepp i
iul.l l>el;ilo ett skapande där fadersgestalten var det
nirtlii nllui.Nl.el, [»ekade hon sedan på detta begrepp
■ e om lie vis lor, att det förnuft, som »kunde tänka
(Jiid», var ett utflöde från Gud och således måste äga
betingelser för kunskap om Guds väsen, vilja och
vägar I
Att sålunda tro rännilen vara ett utflöde ur hafvet,
delta är människans naturliga — och ödesdigra —
villa på religionens område.
Man har påpekat, att hellenens drift att
förmänskliga allt — en drift, som bland annat gaf oss hans
konst — genom platonismen ingick i kristendomen.
t. Lifsliiijer. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
