- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud I /
107

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUDSBEGREPPETS OMVANDLING

107

begreppet och endast fattar Gud såsom utvecklingens
orsakskälla och slutmål, förblir det personliga
gudsbegreppet lika stridande mot den verklighet, som
för våra intellektuella, etiska, estetiska
värde-mätt — visar sig så ofullkomlig, ehuru dess orsak
säges vara fullkomlig. Denna motsats häfves ej
genom tal om ett syndafall från Guds afsikter eller
»un vår begränsade möjlighet att genomskåda Guds
väsen- eller om våra bristfulla försök att gå Guds
vägar. Ty ha vi en gång insett, att världsordningen
och utvecklingsförloppet motsäga våra högsta
begrepp om vishet, godhet och rättfärdighet, då stå
vi inför valet att antingen göra Gud till, äfven det
tuidas orsak eller att upphöra att alls bruka några
mänskliga begrepp på Gud, eftersom han, mätt med
’dessa mått, blir värd vår afsky. Någon annan
rättvisa eller kärlek eller vishet än den mänskliga, kunna
vi ju. ej ens föreställa oss; som o-mänskliga bli dessa
I»-,".rf|i|i för oss tomma ord allenast eller kasta oss
||||bat.i i en kolmörk rymd full af obestämbara fasor.
Ilfdan del al religionsundervisning oförstörda
barna-siniifl uppröras af »J! räls i lin gsplanen», då den oskyldige
kornlTi.sl.es fiir de skyldige. Senare blir det den svåra
striden alf i läran »så älskade Gud världen att han
utfall sin ende son...» erkänna någon kärlek. Och
när man slutligen från lutherdomens fasansfulle Gud
Hyr I i II »Gud i naturen», clå visar han sig där som
säf,dl. olik människans egna högsta-
fullkomlighets-iaiikar. I hvarje svar som de gudsbevisande eller de
r.udsberusade gifva på det ondas gåta, gapa
motsägelserna. som öppna sår. Och ingen motsägelse är
blodigare än kristendomens, där det å ena sidan förkunnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-1/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free