Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
LIFSLINJER
och världsbildskonst, såsom statskonst och
lefnads-konst. Jordelifvet, dess värf och värden bli åter
själf-ändamål, njutas utan samvetskval och äga betydelse
utan samband med evigheten. Jämsides med den
västerländska andens utflöde, lifsviljan, går under
medeltiden den österländska andens, enhetskänslan.
Ty djupast sedt är det den, som väller fram hos
kättarna som hos mystikerna, hos Fransiskus som hos
Giachimo di Fiori. En känslans och fantasiens våg, som
reser sig mot kyrkans dualism; som vill skölja bort
lärosatser såsom indelningsgrund för Guds barn,
som vill nedrifva skillnaden mellan heligt och oheligt,
klerk och lekman; som vill förena hedendom och
kristendom i aningen att människosjälen själf är
religionernas källa. Men det var genom slutandet af
ögonen i och för inåtseendet som medeltidsmystikern
vann sin känsla af enhet med det hela; det var
genom en kärlek, som öfvergick allt förställd, han kände
sig nå, hvad kunskapen aldrig kunde nå. Ty det
var lätt att förnimma Gud genom att älska honom;
men att utforska och utsäga något om honom var
vägen att förlora honom! Det blef således ej genom
utforskandet af naturen, nej, genom sökandet af de
dolda meningarna i tingen, som medeltidsmystikern
— liksom senare romantikern — ville uppnå
försoningen. Båda måste således misslyckas. Luther var
en gång nära försoningens hemlighet men stannade
vid frälsningens. Först med Spinoza dagas en
möjlighet till en verklig försoning. Hos Goethe blef denna
— såsom senare skall visas — lefvande verklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
