Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
LIFS LINJER
människan var den enda tänkande varelsen. Nutiden
har nedbrutit muren mellan människans och djurens
själslif, ja, människan har ej längre någon rätt att
ens påstå sig vara den enda frågande varelsen på
jorden. Men så långt vårt medvetande tills vidare
når, är det dock endast vårt eget släktes undran öfver
lifvet och dess mening, som för oss har betydelse.
Det är nya svar på nyssnämnda undran, som städse
betecknat nya tider. Och in i vårt mörker har nu fallit
en fin, darrande ljusstrimma från ett sådant nytt svar.
Evolutionismens uppåtgående och animismens — eller
fullare uttryckt supranaturalismens — nedåtgående är
det europeiska själslifvets historia, sedan den nya tiden
öfver medeltiden räckte mottagande händer till antiken,
hvars världsbild kristendomen slog i spillror, spillror
dem den nya tiden åter stycke för stycke infogat i
sin lifsåskådning. Men lika litet som
femtonhundratalets människor i allmänhet lefde med klar insikt
i de medeltidens tankebyggnad upplösande och nya
själstillstånd danande tankarna, hafva
adertonhundratalets människor så lefvat. Endast ett fåtal inser,
att liksom vid den nya tidens början jorden i en
mening blef oändligt större, i en annan oändligt mindre,
så har det nu gått människan själf. Endast ett fåtal
ser, att de rörelser, samtiden bekämpar — som
materialism, realism, eudemonism, individualism, socialism
— alla stå i samband med detta stora sakförhållande:
människans nya syn på sin ställning i världen.
På utvecklingens och enhetens begrepp — till
hvilka, vår tid lagt det om kraftens bestånd — reste
visa hellener sin världsbild. Redan Heraklit kunde
bygga på den af tidigare tänkare uttalade satsen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
