Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 I.IFS LINJER
VIII.
Stiftaren af lifstrons religion är Goethe.
Det säges, att den oförlikneliga tonen i
Stracli-varius’ violiner berodde därpå, att de danades af virke,
som soltorkat i Italiens klockstaplar under ständig
dallring genom de därinom ljudande klockorna. I Goethes
underbara strängaspel inneslutes sammaledes alla de
ljus- och ljudvågor, som under oändliga tider dallrat
genom människosjälen.
En hans bekännare har med sanning kunnat säga,
att man hos Goethe finner den indiske vismannens
frågor om lifvet är lifvets mödor värdt; den helleniska
skönhetsglädjen, den romerska enhetstanken och den
kristliga kärlekskänslan; .renässansens mänskliga själf
-härlighet och den nya naturforskningens världsbild
samman med den tyska romantikens gemüth (W.
Bölsche). Och emedan Goethe sålunda sammanfattar
allt det. förflutna, har Taine med rätta kunnat kalla
honom äfven »alla moderna idéers fader och främjare».
Goethe fick sitt dop af Spinoza. Men han kunde
med sanning säga att dennes lifssyn var honom själf
medfödd. Han upptog Spinozas liksom Giordano
Brunos yppersta tankar och den förre fick för hans
filosofi samma betydelse som Shakespeare för hans
diktning och — medelbart — Linné för hans
naturforskning.
Innan Goethe kom, låg den världsbild, Spinoza
danat, strålande men stelnad. Goethes Prospero-staf
vidrör den — och fruktbargörande strömmar förgrena
sig i alla riktningar. Misstolkad hade panteismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
