Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
I.IFS LINJER
ningen». Han har där, i fråga om religionsundervisningen,
slutit sig till komministern S. Fries, hvars plan jag icke känner.
Vid Göteborgs samskola, där lektor Petrini höll ett af nämnda
föredrag, är kristendomsundervisning genom den nuvarande
rektorn omdanad i så hög grad, detta kan förenas med
bibehållen kristendom s-undervisning. Skolans förste rektor,
doktor Arthur Bendixson, ville däremot helt afskaffa denna, af
skäl som i mycket torde öfverensstämma med de af mig här
framställda. Just som detta korrektur afgår till tryckning har
jag fått A. Kalthoffs broschyr Schule und Kulturstaat,
där äfven liknande synpunkter göra sig gällande.
2) Läroboken i ofvan tänkta religionshistoria måste
skrifvas af en Selma Lagerlöf. Den skulle gälla för hela
folkets barn; all utanläsning inskränkas till där
meddelade innehållsrika »språk» från de olika religionsstiftarna.
Jesu lif och lära borde där visserligen erhålla det största
utrymmet på grund af dels deras personliga, dels deras historiska
värde för europeiska barn. Men hela bokens plan borde
medelbart inskärpa vissheten: att folken diktat sina olika skapelse-,
syndafalls- och syndaflodssägner; sökt sina olika svar på frågan
om det onda i världen, om frälsningens värld, liksom om lifvets
värde och mål, och att människan har fullaste frihet att välja
en eller ingen af alla de religioner, hennes släkte danat. Att
läraren, bredvid denna läsebok, enligt eget omdöme bör bruka
urkunderna är själfklart. Likaså att läraren i vissa, för detta
ändamål skrifna böcker (t. ex. sådana som Amicis Kamrater)
kan hafva omedelbart gagn i och för den etiska undervisningen,
liksom att världslitteraturen kan tjäna samma ändamål. »Die
Vereinigung für Schulreform» i Bremen har — såsom en väg
att öfverföra religionsundervisningen på neutralt område —
föreslagit att ersätta det bibliskt-kyrkliga med ett från
världslitteraturen hämtadt stoff, för att sålunda ge barnen
intryck af lifvets tragik och af lifvets glädje, af ödesmakter
och af hjältekrafter, som öfvervinna dessa. Och hvem kan
påstå att ej ett sådant stoff kunde bli rikare på verklig etisk
och religiös väckelse än judiska historien?
De finnas ju, som mena att barnet alls ej bör bibringas
gamla testamentets låga Guds- och sedlighetsbegrepp, sådana
de möta dem t. ex. i patriarkernas historia. Men denna är
ej det minsta mer farlig än nordiska eller grekiska gudaläran,
så snart den ej meddelas såsom en del af Guds vägar med
människan i och för hennes frälsning! Ordet »saga» är det
underbart verksamma motgift, som gör orimligheter, grymheter,
motsägelser oskadliga för barnen. Det är ej heller farligt för
deras sanningssinne att det får höra lärorna om Jesus såsom
Guds son, om hans underbara födelse, om treenigheten, om
helvetet och onda andar, om dop och nattvard, när det får
veta ätt allt detta återfinnes i hedendomen och att det en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
