Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
innersta religiösa sträfvan: att nedbryta gränserna mellan
religioner och raser och nå en religion utan dogmer, kult och präster.
*
I sista ögonblicket af korrekturläsningen har jag mottagit
professor Ryberg-Hansens bok Evangelierna som
källor till Jesu lif och anbefaller den på det varmaste till
dem, som vilja få en inblick i den nyare bibelforskningen.
II. Gudsbegreppets omvandling.
I.
1) Vårt land (28.10 1902) talar sålunda om professor V.
Norströms »isande rationalism och agnostiska ehuru
religionsvänliga ståndpunkt». Gustaf Frenssen, hvars stora framgång
torde kunna anses som vittnesbörd bland annat om tidens
samklang med hans kristendom, har sammanfattat denna sålunda:
»Soviel ich sehe, so ist es dies, was er uns zu sägen hat:
Wir sollen Vertrauen haben, dass Gott im Himmel uns zu
äller Zeit, auch im grössten Dunkel, mit starkem, immer wachem
Willen und mit immer guter Absicht zur Seite steht, und von
diesem fröhlichen Glauben aus sollen wir vvacker gegen allés
Bose in uns und um uns streiten. Den Rücken durch das
Gottvertrauen, als durch eine hohe, starke Mauer, gedeckt, sollen
wir für das Gute kämpfen und am endlichen Sieg, erst auf
dieser, dann auf der anderen Seite, nimmer zweifeln. Das,
meine ich, ist das ganze Christentum. Wenn aber einer zu
diesem Gottvertrauen nicht kommen kann — denn das ist
nicht jedermanns Sache — und kann ohne Gottvertrauen das
Gute und Liebe thun: so soll man es genug sein lassen und
sich freuen.»
Och öfverallt, där nutidsdiktare af betydenhet —
t. ex. Jakob Knudsen i Danmark och Selma Lagerlöf i Sverige
•— mena sig stå på kristen grund, då är detta det enda
gripbara innehållet i deras tro. Men för en äkta kristen blir
detta en fattig »kristlighet». Den är djupast inne endast det
gamla namnet för den nya känslan af människolifvets makt
och mångfald, härlighet och rikedom, en känsla hvars värde
och värdighet de tro sig bevara endast genom att som en tung
drufva binda den vid gudsbegreppets bräckliga stöd. Det finnes
ännu mycket mer flytande »gudliga» stämningar — t. ex. i
Ricarda Huchs Vita Somnium breve — som i en oklar
förnimmelse af ett »något» bortom lifvets skenbilder, sorger
och sträfvanden har en sista skugga af ett gudsbegrepp. Den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-1/0272.html
