- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud I /
269

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTER

269

belönade arbete: Leonardo, der Denker und Dichter, eller
E. Münz’s stora (illustrerade) verk på franska.

2) Giordano Bruno-Bund i Berlin är det med ofvanstående
ord åsyftade.

3) För den, som närmare vill lära känna detta skede af
människoandens frihetsstrid, hänvisas till Troels Lunds
Livsbelysning.

4) Evolutionismens målsmän framhålla att, om släktet å
ena sidan förlorar något genom att föräldrars förvärfvade goda
egenskaper ej gå i arf, vinner det å andra sidan. Ty
härigenom sörjes för en frisk, af föräldrarnas ådragna skador
oför-därfvad afkomma, och för en icke efter föräldrarnas tillfälliga
omgifning afpassad afkomma — en omgifning, som kanske
icke blir afkommans.

Fortplantningen af de yppersta ärfda egenskaper i och genom
det naturliga urvalet, detta är således allt klarare bevisadt såsom
släktets stora lifsstegringsväg. Och när man vet detta, blir det
ofattligt att människor ännu i dag kunna fälla yttranden som
t. ex. att »Gud icke uppenbarar sig i och genom könslifvets drifter
utan genom samvetet och vilja till det goda». För den lifstroende^
är lifvet Gud. ,Och ingenstädes »uppenbarar» denne Gud sin
vilja så klart som i släktets drift till fortvaro. Könslifvets
kraf äro de orubbliga och starka, för hvilka t. o. m. det egna
lifvet vågas; samvetets och den goda viljans kraf äro — i
förhållande härtill — växlande och svaga! Att bringa samvete
och vilja i samklang med »Guds» i släktdriften visade vilja,
detta är den uppgift, som föreligger forskningen och
lagstiftningen gemensamt. Oberoende af seder och lagar, ja ofta
mot dem, har utvecklingen ur släktdriften danat kärleken,
som således äfven synes uppenbara en lifvets — d. v. s.
Guds — hemlighetsfulla vilja i och för släktets stegring. Att
bringa samvete och vilja i full samklang med Guds, i kärleken
visade vilja, liksom att bringa kärleken i samklang med
släktdriftens mål — lifsstegringen — detta är den stora uppgiften i
hela dess omfattning. Därvid kommer mycket af det,
hvarigenom människor i seder och lagar trott sig uttrycka Guds
vilja, att visa sig värdelöst, medan nu som ovärdiga ansedda
meningar komma att segra. Dessa seder och lagar hafva delvis
ägt betydelse och fostrande förberedt den ofvannämnda
slutliga harmonien. Men till stor del ha de däremot tillkommit i helt
andra syften — i synnerhet äganderättsliga. Allt i dessa seder
och lagar, som ej främjar tillkomsten af den yppersta
afkomma och den yppersta fostran af denna,
måste falla som förbrytelser mot »Guds», framför allt i och med
släktdriften och kärleken, uppenbarade vilja till lifvets fortvaro
och till dess stegring!

För sedlighets-dogmatikerna slutligen dessa lifsvisa ord:

The shadow of a great oak lies abroad upon the ground at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-1/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free