Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
noon, perfect, clear and stable like earth. But let a man set
himself to mark out the boundary with cords and pegs, and
were he never so nimble and never so exact, what with the
multiplicity of the leaves and the progression of the shadow as
it flees before the travelling sun, long ere he has made the
circuit the whole figure will have changed. . Life may be
compared, not to a single tree, but to a great and complicated
forest; circumstance is möre swiftly changing than a shadow,
language much möre inexact than the tools of a surveyer; from
day to day the trees fall and are renewed; the very essences
are fleeting as we look; and the whole world of leaves is
swinging tempest-tössed among the wind of time. Look now
for your shadows. O man of formulæ, is this a place for
you? Have you fitted the spirit to a single case? Alas, in
the cycle of the äges when shall such- another be proposed for
the judgement of man? Now when the sun sliines and the
wind blows, the wood is filled with an innumerable multitude
of shadows, tumultuously tossed and changing; and at every
gust the whole carpet leaps and becomes new. Can you or
your heart say möre? (R. L. Stevenson: Lay Morals.)
5) Mot talet om »utilismens flackhet» må här påminnas
om det Huxleys uttalande, som här följer:
»För omkring 20 år sedan uppfann jag ordet »agnostiker»
för att beteckna personer, hvilka (liksom jag själf] bekänna sig
vara hopplöst okunniga med hänsyn till åtskilliga frågor, rörande
hvilka herrar metafysiker och teologer, ortodoxa som heterodoxa,
dogmatisera (formulera trossatser) med den största tillförsikt.
Det är mig ett sant nöje att kunna iakttaga det gradvisa
antagandet af både den nämnda termen och dess korrelat:
agnosticism. Som det synes har jag ett slags patenträtt
till benämningen agnostiker. Det är mitt varumärke och
jag är således bäst i stånd att säga, hvad jag därmed menade:
agnosticism är vetenskapens grundväsen, vare
sig vetenskapen är gammal eller modern.
Därmed menas helt enkelt, att man ej skall säga sig veta eller
tro det, för hvilket man icke äger några vetenskapliga grunder,
på hvilka man kan stöda sitt vetande eller sin tro. Jag
betviflar icke att den vetenskapliga kritiken skall förstöra det
öfvernaturliga, som ingår i de nuvarande religionssystemen. Vid
pröfningen af ett underverk lyder vetenskapens utslag:
»obe-visadt». Men agnosticismen får icke glömma, att tillvaron,
rörelsen och den lagbundna verksamheten i
naturen äro mera häpnadsväckande un’derverk
än något, som berättas i mytologerna; att det
finnes mycket både i himmel och på jord och
utom det synliga u n i ve r s u m, ’hvarom vår
filosofi icke har drömt’.»
Och Spencer betonade in i clet sista, att endast den ytlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
