Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOtER
273
logien åter utprångla sina dockor och låta dem dansa på det
tomma fältet? »Naturvetenskapen kan ej blanda sig i spelet
— således besätta vi teologer och teologiserande filosofer ånyo
gladeligen våra domäner!» Och allt bedrifves som om ingen
naturvetenskap funnes, ty det andliga området tillhör ju ej
naturvetenskapen .. ..»
3) En af Frankrikes mest betydande nutidstänkare, H.
Bergson, lär mot Kant invända: att hans sats om
kausalitetsbegreppet såsom aprioriskt, såsom icke härflytande ur
erfarenheten, visserligen synes riktig, om man endast tar de vuxnas
medvetna erfarenheter i betraktande. Men orsaksbegreppet kan,
menar Bergson, mycket väl ha sitt ursprung i det späda barnets
omedvetna erfarenheter, under dess orientering inom den
tillvaro, där det på samma omedvetna sätt erhåller rummets och
tidens begrepp .. .
Hufvudinvändningen mot Kant är att han ej medgaf
följdsatserna af sina antaganden nämligen att, lika väl som
människan bringar något in i världen, bringar denna något in i
henne; att hon ju icke är något utom världen utan något inom
denna; att samma lagar måste afgöra vårt förnuft och världen
och att således möjligheten att nå en objektiv
sanning icke kan vara utesluten! Den, som nyligen betonat
detta, är den som utmärkt öfversättare af svensk lyrik kände
Hans von Gumppenberg i en liten skrift: Grundlagen
der. Wissenschaftlichen Philosophi e.
III.
1) Det torde kanske behöfva påminnas om att dess
ickenyhet är en af de invändningar, professor Norström riktat mot
den åskådning, han kallar radikalismen medan dess rätta
namn är m o n i s m e n. Att han i sitt angrepp på
»radikalismen» mött så få gensagor, betyder ej att denna funnit sig
tillintetgjord — lika litet som jag funnit mig dödad genom
hvad professor Kjellén kallat min »afrättning» — i EllenKeys
tredje rike. Orsaken till radikalernas tystnad kan jag ej
ånge, ty jag vill ej ens snudda vid de stickvapen, professor
Norström brukar. Endast ett vill jag här påpeka: hans i
nyssnämnda broschyr utslungade påstående att jag ej ens vet att
Spinozas system är metafysik efter som jag låter Goethe afvisa
all metafysik men omfatta Spinozas och (i Radikalismen
än en gång) att jag ej ens läst Spinoza, ja han låter min
temperamentolikhet med Spinoza bära bevisbördan för detta
antagande!
Men en kännare af Goethes språkbruk vet att han med
»metafysik» menade tron på en personlig Gud utom världen; på
den sinnliga världen som ett sken; på människans andliga, från
18. — LifsUnjer. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
