Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’284
LIFS LINJER
vår natur, är för oss ett godt; medan det denna
alldeles motsatta blir ett ondt. Som enhvar har samma
rätt och plikt att bevara och öka sitt vara, måste
enhvar i samhället med nödvändighet i viss mån
begränsa sin rätt till full kraftutveckling, på det andras
rätt må tryggas. Detta kan medföra olust, och alla
olustkänslor — hat, sorg, fruktan, förakt, medlidande,
ånger och ödmjukhet — äro ett ondt, såvida cle icke
bilda mellanled till ett högre tillstånd af
lustförnimmelse.
Den andligt frigjorda personligheten, är den
genom erfarenheter inseende. Denne sträfvar att
främja lustsummans stegring för sig själf och andra.
Lifsbetraktelse, icke dödsbetraktelse, lyckokänslor,
icke pliktkänslor bestämma hans själ. Med kärlek och
ädelmod söker han besegra andras hat, vrede och
förakt, och endast den, som bekämpar det onda med
det goda, är den verkligt segrande. Ty den besegrade
viker, i glädjen öfver att hans egen kraft tilltagit, i
stället för att den, genom de onda själsrörelserna,
hämmades och aftog. På intet sätt visar människan
bättre de egenskaper, Spinoza kallade de högsta —
själsstyrka för egen del och ädelmod för andras —
än genom att utveckla andra att lefva efter vår högsta
insikt om villkoren för vårt anclligt-sinnliga väsens
uppehållelse.
Som sedligheten sålunda vuxit ur vår naturs
lifsvillkor och fortlefver genom dem, förblir den i
grunden oberoende af religionernas växlingar. Till
villkoren för vår själf uppehållelse hör just vår
aningsinblick i tillvarons grund. Ju mer själf verksam
man därvid är, dess mer i sanning själf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
