Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’312
LIFS LINJER
hvars kalla sinne kanske med mer hänsyn och
tacksamhet mottoge främmandes vård, då erfar dottern
af offret ingen lycka och har rätt att lämna denna plikt,
såvida den främmande vården kan erhållas. En mor-,
som offrar det andliga kall, hon utöfvat för att stanna
hos de barn, hos hvilka hon vet sig oumbärlig, skall
i regeln af detta offer erfara en lycka, som i det
hela blir en högre lifsstegring, än det andra kallet
under dessa förhållanden kunnat bli. En annan mor,
som gör detsamma för barn, hvilka däremot lätt kunde
umbära henne, fyller icke en plikt, som kan bereda
henne lycka.
Att, på bekostnad af sin egen lycka,
fylla en plikt, som icke är väsentlig för
någon annans lycka, detta är med ett ord för
lyckoläran ett fel af samma slag som att svika sin
plikt för en lust, hvilken icke är väsentlig för någons
.lycka — icke ens för vår egen!
IV.
Det för lyckoläran objektivt afgörande är, att den
enskildes rikast möjliga kraftutveckling _i cl e flesta
fall utgör det största samhällsvärdet. De enskildes
lycka bör därför komma i andra rummet,, endast när
större samhällsvärden äfventyras genom att den eri;
skilda lyckan på något visst ,sätt tillgodoses.
Pliktläran har däremot afgjort alla sådana
sammanstötningar mellan samhällets välfärd och de
enskildas lycka ur den synpunkten: att de enskildas lycka
för dem själfva ej var ett behof, endast ett öfverflöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
