- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
313

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PI.IKTEN TILL LYCKA

.313

och att det således alltid gagnade mest att den
i’gna lyckan offrades för familjens eller samhällets
k räf. Ty, har man fortsatt, som samhället är den högre
organisationen, den ,som vill och i första rummet
måste bevara sig själf — eftersom den endast
sålunda kan bevara de enskilda — så måste
samhället fordra de enskilda offer, som äro nödvändiga
för dess bestånd. Samhället är värdefullare än de
enskilda hvaraf det utgöres. Och således må för
samhällets skull dessa till och med förmenas rättvisa —
som t. ex. Dreyfus!

Samhällets öfverindividuella värde torde heller
ingen tänkande bestrida.

Men när sedan tillämpningen kommer, då inskjutes
såsom föremål för offren — i stället för det
nu-I. i d a, af de n u lefvande bestående och för deras
hehof verkande samhället — det abstrakta
statsbegreppet eller de historiska samhällsformerna! Och
dessa ställas emot det, i det närvarande sig
utvecklande och sig formande, lefvande lifvet. I stället
för att samhället fyller den uppgift, för hvilken det
ined rätta kräfver att de enskilda underordna sig
- uppgiften att genom fortsatt organisation stegra
allas tillvaro — fördröjer det tvärtom denna högre
tillvaro genom att bevara vissnade organisationsformer.
Det offrar — i och med att det offrar de enskildas
lycka för detta döende — sålunda sin egen lifskraft.

Men lyckan för de enskilda och det hela är
icke, kan icke vara art-skild. Den
kollektiva,-üam-hälleljga kraftutvecklingen ha r samma-mål . solliden
individuella: stegradt lif. Den enskilde, som endast
vill häfda sig själf oberoende af det helas mål,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free