Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLIKTÈN TILL LYCKA 73
lycka i strid med detta kraf, måste den enskilde offras.
Alt han kommer att lida däraf, utgör intet skäl att
rubba äktenskapets fasthet, allraminst så länge
flertalet föräldrar äro så pass eniga och goda, att barnen
lara bäst inom familjen. Staten har således intet
intresse att ändra äktenskapsformerna. En lättare
skilsmässa kunde ej upphäfva de anledningar till oenighet,
som städse uppstå i hvarje mänskligt samlif. Och
äfven om äktenskapets nuvarande form ej motsvarar de
mest utvecklade kraf, så måste man — i valet mellan
en nyhet, som gagnar en del enskilda men skadar det
hela, eller ett bestående, som ådrar dessa enskilda
lidande men gagnar det hela — föredra det senare. En
lättad skilsmässa skulle nämligen i denna stund endast
minska äktenskapens fasthet, ty lättheten komme att
verka suggererande i upplösande riktning. Familjens
undergång — och därmed folkens — blefve följden.
Kärlekens lyckokraf är således det stora upproret mot
statens välfärd. Historien, etnografien, naturen visa
att ej clen erotiska individualismens lyckolära, men
den stilla s j älf för sakeisen, den modiga
pliktuppfyllelsen är samhällsgagnande. Då barnen kommit, måste
föräldrarnas egna lyckokraf upphöra. Och sker detta
icke, då blir det — på grund af naturens egna lagar —
i och genom barnen de komma att få umgälla sin
pliktförgätenhet.
Det är alltjämt den kristligt-asketiska lifssynen,
som här talar. Lydnad för den religiösa auktoriteten
och samhällets lagar är, enligt denna lifssyn, enda
vägen för ett högre människoblifvande: själftukt och
själfförsakelse de yppersta växtvilikören. Allt tal om
kärlekens helgd och rätt blir för denna synpunkt »natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>