- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
398

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398

synpunkten. Från S : t Simon och hans lärjunge Comte
till Guyau har sociologien — det af Comte danade
ordet för det begrepp, som Guyau kallar vår tids mest
betecknande — af Frankrikes största andar mer eller
mindre medvetet blifvit fattad såsom på samhällslifvet
tillämpad konst. George Sand, Victor Hugo, Renan
och så många andra, alla ha de ägt ett strålande hopp
om en slutligen förverkligad lifsharmoni, om en skön
och sund samhällsordning, som skulle möjliggöra en
sund och skön sedlighet. Zolas glöd är närd af samma
hopp, bela hans »utilism» är innerst skönhetskärlek;
Anatole France har genom sin skönhetslidelse blifvit
väckt, för samhällsfrågornas betydelse; samma väg
har fört många af Europas ypperste inom litteratur
och konst dit, där han står. Och hvad var Mazzini
om ej en af samhällsskönhetens idé berusad; hvad
utgör hans fortlefvande makt, om ej att han i detta
afseende samklingar med det yppersta inom den
italienska folksjälen?

Mänskligheten kan hvarken undvara den
ger-manskt-individualistiska eller den romanskt-sociala
synpunkten, ifall lefnadskonst hos de enskilde och
samhällskonst inom det hela skola medföra en verklig
själens stegring. Ej heller kunna de ryska diktarnas
uppenbarelser umbäras, uppenbarelser af underbara,
nya och stora själstillstånd. Men man bör gå förbi
det vägkors, som pekar åt det håll, där Tolstoy funnit
lefnadskonstens lösning!

Norden har äfven sina stora aningsfulla, med vilja
till samfundslifvets skönhet. Den är makten i
Werge-lands som i Björnsons lifsverk. Den viljan var
röd-glödande hos Thorild, stilla skinande hos Ehrensvärd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free