Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLENS EVOLUTION GENOM LEFNADS KON ST 397
som han ömsom kallar instinkten, känslan, geniet,,
naiviteten, naturen, den sköna själen — ,är det stora
värde, som det gäller att bevara, medan den kultur,
som genom social och psykologisk arbetsdelning
splittrar denna enhet, är den stora lifsfaran för själen.
Intet är sannare än Höffdings ord: att när Rousseau
åter uppdagade den omedelbara lifskänslan,
lycksaligheten i nuet, den helhetsförnimmelse, som naturen
meddelar, då världsliggjorde han den mystik, som
medeltiden ägt i klostercellen, och påvisade den som
förnyelsens källa i alla lifvets förhållanden. (3).
Denna källa har från och med Rousseau grenat
sig till det stora, fruktbarhetsförande flodsystemet i
det nyare Europas själslif. Rousseau som Spinoza
visste, att naturens grunddrift är att enhvar vill bevara
och häfda sig själf, helt och fullt lefva ut sitt jag
efter sina möjligheter. Och så blef han
individualismens förkunnare i fråga om kärleken, uppfostran,
sam-hällsdaningen, emedan han insåg, att endast på denna
väg en, i det stora och bela förverkligad, lifsharmoni
är möjlig. Hans egna djupaste lidanden berodde på
den ytterliga motsatsen mellan den bild, hans lågande
inbillning danat af en värld i förverkligad skönhet,
och de honom omgifvande förhållandenas ljugande yta.
Det jordskalf, hans inre glöd framkallade, öppnade i
denna yta en djup fåra, i hvars bädd sedan ungdomens
eviga kval strömmat — såsom dikter i ord eller dikter
i dåd — kvalet att stå maktlös med sina ideal i en värld,
där hela folket ljuger vördnad för de ideal, det hvar
dag kränker. Efter Rousseau kommo andra franska
tänkare, för hvilka lefnaclskonstens begrepp mera
innebar den samhälleliga än den individualistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
