- Project Runeberg -  Lifslinjer / II. Människan och Gud II /
460

(1903-1906) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

460

LIFS LINJER

Georgs fot, den Sankt Georg, som Vittorio Pisano målat
till bild af segerfasan: med kvällt rök ta läppar, blek
af medvetandet om, huru dyr segern blef.

Ty själens innersta mål är harmoni. Och detta
har otaliga gånger gjort den anderika människan till
flykting från de stridsfält, där segrar vinnas för det
hela. Hon har stillat sitt samvete ined den halfva
sanningen: att endast hvad en människa bär inom sig
själf, detta äger hon verkligen; att allt, som är utanför
henne, saknar betydelse; att ju mer enhvar
fullkomnar sin, inom sig slutna, personlighet, dess förr
skola alla befrias från de villor, som nu göra dem
till blinda delar af det samhällsmaskineri, hvari de
flesta antingen krossa eller krossas. Att lyssna till
denna halfva sanning är den stora frestelsen, Jesu
ökenfrestelse. Ty jämförelsevis lätt vore att nå
harmoniens tillstånd för egen del, om man ville lämna de
andra bakom sig; om man ville sluta sig samman som
en ädelsten, icke som en frukt!

De mycket fina naturerna äro icke — lika litet
som de mycket starka — sociala väsen. Endast de
allra största äga den stolta och ädla själsmakten hos
Michel Angelos David: han som på en gång är i n å
t-v ä n d — ty därifrån hämtas all hans styrka — och
målmedvetet utåt t i k ta d. Men för de enbart fina
är det sataniskt frestande, att störta bort i öknen, när
masskränet och massclömandet — som städse sker
ur en enda synpunkt och därför vanligen är dumt
eller elakt — skär likt såghvin i öronen. Denna
frestelse griper hvarje själfull människa någon tid af
lifvet, ja, någon stund i dygnet.

Ingen må döma en sålunda flyende, ty enhvar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/2-2/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free