- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
19

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA

37

kult, hvarigenom Comte försvagade sin tanke. Hon
omsatte evolutionismens grundläror i sin diktning
och ehuru en hörnsten för hennes nya sedelära

de förvärfvade egenskapernas ärftlighet — är
rubbad, kvarstår den alla hennes verk
genomträngande vissheten att »våra handlingar äro som våra
barn: de växa med sitt eget lif och en dag stå de
som vårt öde». Detta formas omedvetet af våra
dagliga vanor, emedan dessa sedan afgöra våra val i
lifvets stora ögonblick. Vår själ som vår kropp
uppbygges af tusende ringa ling och nedbrytes pä samma
sätt. Genom otaliga små okända handlingar af
godhet och rättfärdighet har släktets själ småningom höjt
sig ur det djuriska tillståndet. Och på samma sätt
höjer sig den enskilde. A andra sidan är det genom
upprepade små handlingar af själfviskhet och
orättrådighet, den enskilde bereder sin undergång. Ty
han »nöter sålunda den planka, som länge bär honom,
tills den en dag brister under hans Lyngd».

Denna syn ledde George Eliot till ett så ihärdigt
betonande af altruismen, att individualismen blef
alldeles undanskjuten. Hon nypröfvade nämligen icke de
gamla kristliga värdena. Hon omplanterade endast
de gammaldags blomstren och kryddorna i den nya
jordmånen. Hon visade att de samhällsbärande
krafterna — godhet, trohet, rättskänsla, pliktvilja — framgå
ur den nya lifsåskådningen lika visst som ur den gamla,
•la, hon låter den högsinta människan vid hvarje
pliktstrid obetingadt offra sig, oberoende af offrets verkan
på henne själf eller dem. hon offrar sig för.

Så som George Eliot här lär, så ha nästan alla
allvarliga evolutionister handlat. Samvetet blef ytterst öm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free