- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
44

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

UFSLINJER

är, dess större blir hennes själfbehärskning, när
lidelsens styrka vändes mot detta mål. Lidelsens styrka
ger just snillet dess öfvermakt i fråga om att nå sina
syften och inom sig själfva undertrycka allt, som står
i vägen för dessa. Någon har betecknat begreppet
»karaktär» sålunda, att personlighetens alla partiklar
blifvit koncentrerade och kristalliserade till
målmedvetet och följdriktigt viljande och verkande. Men detta
sker endast genom att lidelserna inriktas på — enligt
personlighetens natur — uppnåeliga mål. Ty
hvarken inre eller yttre inflytanden kunna framkalla
nämnda kristallisation annat än under de villkor,
hvarmed den är förbunden. Karaktären kan endast danas ur
de medfödda instinkterna, impulserna, böjelserna,
känslorna. Vår intelligens kan leda vår vilja så att
vi göra afdrag eller tillägg i vår natur, men aldrig så
att vi omvandla den. Och därför blir all ånger, som
uppstår genom misslyckade sträfvanden i den
riktningen, ofruktbar. Goethe varnar med rätta för
den ofruktbara ånger, »som är en så högt drifven
värdering af ens jag, att man ej kan förlåta sig något».
I samma ögonblick ångern utlöst föresatsen att nästa
gång handla annorlunda, bör den — hos den sunda
människan — vara på återgång. Någon förkrossande
känsla af synda-s k u 1 d är otänkbar för enhvar, som
vet, att man med nödvändighet har sin natur; att
det endast gäller att — med de psykiska och fysiska
lagarnas hjälp — ändra den i de fall, där den strider
mot det egna idealet och göra detta genom att
skaffa sig nya drifkrafter eller stärka viljan hos dem,
man äger. En gång kommen till full insikt om och
till fullt bruk af denna sin makt, råder människan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free