Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLFH ÄRLIGHETENS SAMKÄNSLA
51
dragas undan »friheten» och »valet» — genom att bli
fysiskt omöjliga — dess högre har människan
nått i verklig sedlighet. Dess mer rörelsefrihet och
valfrihet har hon försäkrat sig på de städse högre
områden, där det ännu k a n bli fråga om val!
*
Den sedliga traditionen verkar med årtusendenas
viljemakt i hvarje lefvande. Det traditionen
motstri-dande i sed och lag, i tanke och känsla, detta är det
vi behöfva uppöfva vår kraft till.
Ty förtiden suger hvar lefvande tillbaka som en
bränning, medan framtiden endast lockar som en sång!
De, som ej inse detta, borde aldrig taga ordet
utveckling i sin mun. De ana ej ens dess första
grundsanning: att hvarje obetydlig ändring, som om några
tusen år kan medföra ett nytt kroppsligt eller andligt
verktyg, motverkas af mäktigt fasthållande inflytanden.
Och i den grad att. det. ojämförligt svårfattliga just
blir framåtskridandet! Hvarje liten ändring till ett
bättre sker icke framrusande, nej, framsniglande!
Evolutionisten inser att pliktkänslan alldeles som
andra känslor kan vara dum, grym, hård likaväl
som vis, högsint, ädelmodig; att den kan
uppenbara sin styrka i ogärningar som i välgärningar,
i ursinnigt motstånd mot. ett godt som mot ett
ondt. För evolutionisten blir således pliktkänslan, i
och för sig, ej mer värd än någon annan känsla. Dess
värde beror för honom uteslutande af de moraliska
normer, efter hvilka den verkar och de ö
f-riga själskrafter, som den sätter i rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0069.html
