Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
LTFSLINJER
Hos Michel Angelo kan man finna sinnebilder af
de fyra skedena i de med klippan halft
sammanvuxna trälarna i Boboliträdgårdens grotta; de
fristående men ej fria slafvarna i Louvre; den som vilja
— men ännu ej som väsen — befriade Moses och
den i hela sin varelse frihetsstrålande David.
Att inga plikter fylla, detta är den ofria
människans medel att för sig själf dölja sin bundenhet;
att fullgöra plikten, men som börda, är den
träl-sinnade människans medel att axla det ok,
hvarförutan hon ej trifves; att omvandla plikten till lycka
är den fria människans seger; att se lyckan som sin
plikt den fullkomnade människans adel. Eller med
andra ord:
Den ofria människan är i sina lidelsers våld, den
trälsinnade i sina plikters; den frigjorda i sin viljas,
den förnäma har allt — lidelse, plikt, vilja — i sitt
våld.
Men denna personlighetens fullkomliga frihet är
målet, icke utgångspunkten. Och målet uppnås endast
genom att öfvervinna först drifternas envälde
med sam hällssedlighetens hjälp, så denna
med den personliga sedlighetens, slutligen
denna genom att nå på »andra sidan om godt och
ondt»! Det är detta Nietzsche menar, när han säger,
att först när moralen hos oss själfva blifvit instinkt och
oundgänglig, kan man våga behandla den som illusion I
Almqvist var redan inne på samma tankar. Han har
sagt djupa ord om träldomens sjukdom, om de
tillstånd, då människorna lyda såsom barn och därför
bli villa liksom får, när de lämnas åt sig själfva.
Äfven han lärde, att »det var en konst att hvarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
