Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Själfhärlighetens samkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLFHÄRLIGHF.TENS SAMKÄNSLA
91
känd. Ty annars måste jag tillfoga de med mig
oliktänkande lidande!
Den, som verkligen icke vill »träda en annan
för nära», måste bli ett pelarhelgon. Ty. bland lifvets
verkligheter kan han lika litet röra sig utan att
orsaka lidande, som han kan vandra längs en skogsstig
utan att krossa lefvande väsen!
Att skydda flertalet från fåväldets, mindretalet
från massväldets förtryck; att hindra den enes
utnyttjande af den andre, den enes utestängande genom
den andre från sådana värden, som kunna vara för
alla gemensamma — detta är lifsstegrande sedlig
sträfvan. Men detta förtryck, detta utnyttjande, detta
utestängande sker ännu lika mycket genom de samhälleliga
begreppen om det rätta, som genom den själfviska
hågen för det orätta!
Det ligger en djup sanning i de orden: att
filan-tropin är den enda dygd, människorna skatta högt
nog, ja, öfverskatta, och att detta beror af — egoism!
När man uppräknar ett, lands bästa män och kvinnor,
nämner man främst filantroper. Men dessa äro ej
de yppersta män och kvinnor utan — endast de bästa
filantroper! Genom sitt eget lif och sina egna verk
blir man en större välsignelse för andra än genom
välgörenhet, Rättrådighet och godhet äro stam och
blad, icke blomma och frukt. Ja, godheten är
värdefull endast när den är ett ständigt, omedvetet öfver
flödande, när den meddelar sig som mod, som hälsa,
som lycka (Thoreau). (1).
1 den mån själen utvecklas, blir det otänkbart
att den ena kan offra sig för den andra. Ty
finkänsligheten skall då göra det outhärdligt att känna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>