Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•222
I.IFSLIN|ER
att t. ex. en Millet på allvar arbetade som bonde
bland bönder. Ty just sålunda uppdagade han huru
arbetets natur omdanar människan såsom vinden
träden. Men utan den stora, antikt förenklade linje,
som uppenbarar för oss huru Millet såg, hade han ej
kunnat visa oss dessa människor, som växa ur jorden
med samma nödvändighet som träden!
Om deri andre store konstnärlige uppenbararen
af arbetsmödan, Meunier, gäller detsamma.
Visserligen förde hans sociala känsla honom till en
innerlig iakttagelse af arbetaren. Men han hade aldrig
valt denne till sitt ämne, om han ej först och främst
som konstnär gripits af arbetsrörelsernas,
arbetar-gestalternas, arbetaranletenas skönhetsvärde! Genom
att Meunier som Millet fullt mäktade uppenbara det
nya stoffets värde för konsten, blefvo deras verk sedan
i sin ordning ett lifsvärde, som i många riktningar
påverkat de sociala känslorna.
1 denna mening blir all konst omsatt till
samhälls-rörelse lika visst, som all samhällsrörelse är omsatt
solvärme. Men omsättningen är i förra fallet
som i det senare — oumbärlig för verkningarna!
Så ha de verk tillkommit, om hvilka deras mästare
kunnat vittna:
Al quale han posto mano e cielo e ter ra.
VII.
Lika innerst hemlighetsfull som den konstskapande
driften själf, äro äfven dess verkningar. Att dessa äro
olika, under olika åldrar och bildningsgrader, är lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
