Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Ännu vid adertonhundratalets midt ställdes ej stora
fordringar på konstnärens personliga lifsrikedom,
på dess bevarande eller tillväxt. Man lärde sin konst,
man blef färdig, man blef ämbetsman i t. ex.
historie-eller genre- eller landskapsfacket. Man fyllde sedan
tillvaron med oljemålade dukar, med huggen marmor
eller gjuten brons. Man gjorde, i bokstafligaste
mening, konst för konstens skull! En konst, man lefde
af men ej en konst, som lefde i den meningen, att
konstnären närde den ined sitt blod. Verken uttryckte
endast någon viss konståskådning, icke en
lifsåskådning.
Visserligen var städse den äkta konstens väsen en
omdaning af verkligheten enligt konstnärens egen bild
af denna: i djupare mening har det således aldrig
funnits någon opersonlig konst. Men det var hvarken
konstnärens kraf på sig själf eller tidens på honom att
hans själ skulle tala genom verket. Ja, ju frommare
han var, dess mer dolde han sig bakom verket. Och
hvar gång mer personligt lif kom in i konsten, kallades
det tidigare — med andra ord Utlösare — skedet det
»fromma»! Ej ens renässansen ägde nutidens klarvakna
medvetande om personlighetsvärdet i konsten.
Men ju mer konstnärerna själfva varit lifsfulla,
dess vissare ha de i hvarje tid valt sina ämnen »bland
de företeelser, som bakom sig samla så många andra
likartade företeelser som möjligt». Med andra ord de
typiska, de där en mångfald af känslor och tankar
kunna sammanträngas i verket. Och det. för vår tid
typiska har konsten funnit i arbetet. Men ej ens
detta har af de stora konstnärerna blifvit framställdt
med socialt »syfte». Visserligen betyder det myckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
