Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖNHETENS SEDELAG
1 73
starkare rest sig mot det senare men eldigare omfattat
det förra. Sålunda har konsten, genom sin
idealbildande makt, för andra gången gjort skönheten till
medverkande makt i lifskampen. (5).
Och denna evolutionismens syn på skönhetens
ursprung bestämmer nu äfven skönhetsläran.
Äfven inom denna brukar man allt mer den
naturvetenskapliga metoden: man undersöker företeelserna,
söker deras orsaker och deras daningslagar,
medan den äldre estetiken uppställde
skönhetslagar.
Visserligen finner äfven den nya estetiken att
daningslagarna och vissa af de tidigare
skönhetslagarna innebära samma betingelser för konstverkets
högsta möjliga skönhet. Men om än den nya och
den gamla skönhetsläran ett stycke gå parallellt, äro
deras utgångspunkt som slutmål vidt skilda.
Den gamla estetiken hängde samman med den
idealismens psykologi, som i själen såg en enhetlig,
odelbar, odödlig substans, ur hvilken förnimmelser,
känslor, tankar och vilja utgingo, som kunde rikta sig
mot — liksom fyllas af — det gudomligt sanna, sköna
och goda. För det sköna kunde således ett ideal
uppställas, som ansågs oföränderligt. Det sköna borde vara
»fullkomligheten i åskådningens form» eller »den eviga
idéns fullkomliga uttryck» eller »den öfverjordiska
skönhetens afglans». Konstdomare hade att afgöra i
livad mån verket motsvarade dessa kraf.
Men därunder hände egendomliga ting. Det verk,
estetikern vid trettio år förkastade, tålde han vid
trettiofem ; vid fyrtio medgaf ban att det ej alldeles saknade
15. — LifsUnjer. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
