- Project Runeberg -  Lifslinjer / III. Lyckan och skönheten I-II /
232

(1903-1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•232

I.IFSLIN|ER

af de fula, moderna kläderna. Under jubelåret 1900
fick man i Rom en aning om Ehrensvärds italienare, då
folket från de aflägsna bygderna kom dit i de gamla
folkdräkterna. Man såg bland dem den rena, italienska
typen, särskildt hos kvinnorna, där milda mörka ögon
med blygsamma blickar mötte en från anleten med
strängt klassiska linjer. Men ett så fint skönhetssinne
som Ehrensvärds skulle i våra dagar helt visst betonat
äfven rörelserna, särskildt handrörelserna, som ge
italienaren ett andra språk, och ett, hvars adel aldrig
förlorar sig, äfven om munnen utöser grofheter! Handens
snabba, skiftningsrika, sköna tal är detsamma hos
nutidsbarnen, då de t. ex. i Ara Coeli hålla sina
uppläsningar för den heliga »bambinon», som det är hos
lärjungarna på Leonardos Nattvard, där
handrörelserna är det enda, man — i verkets nuvarande
tillstånd — fullt kan njuta, medan man måste se
kartongerna i Weimars slott för att ana hvad hufvudena
en gång varit.

Men att en nutidsmänniska i lika grad kan fröjdas
öfver uttrycksrikedom som öfver linjer; ja, att det
»regelbundna», »skulpturala», nu betyder mindre för
skönhetsuppfattrJngen, medan det själfulla, det tonande
allt mer fängslar skönhetssinnet, detta beror af att
konstnärerna — framför allt Rembrandt — började
»se på människoanletet som på ett landskap» (Rilke).
Den en gång »allmängiltiga» skönheten vek för ett
allmänmänskligare begrepp. Och ej endast konsten
utan äfven lifvet har vunnit därpå.

Hvem minnes ej med hvilken hetsighet den
»allmängiltiga» synpunkt förfäktades, att arbetaren
ej hörde hemma i konsten? Gärna söndagsfolkdräkts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:41:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livslinjer/3/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free