Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skönhetens sedelag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
259
5) Se Det skönas problem af Richard Bergh (i
Verdandis Småskriftserie).
6) Se Konstens ursprung af Yrjö Hirn.
I detta samband må erinras om Guyau’s sats: det sköna
är aldrig det enkla utan det förenklade sammansatta. När
t. ex. en Tolstoy finner legenden om Josef eller en tafla ur
landtlifvet eller en andlig sång vackra, men underkänner Goethes
Faust, kallar Michel Angelos Yttersta dom absurd och
nionde symfonien dålig musik, då visar detta att hans inre
förblir oberördt emedan hans konstkultur är så otillräcklig,
att han ej kan gripas af det sammansatta.
Med afseende å mitt påstående (sid. 222) att Meunier först
och främst sett kroppsarbetaren ur konstnärlig synpunkt, torde
följande bevis böra anföras, ett yttrande af Meunier själf till
en min bekant:
L’usine, il n’y a rien de pius beau! C’est d’une grandeur
épique. La couleur de l’usine, la musique de l’usine! La
plastique des gestesl Epier le moment oü le geste est
pleine-ment expressifl Cest le Coté plastique qui s’impose à
moi; le coté pitoyable ne vient qu’ensuite!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
