Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sällskapslifvets skönhetsbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄ I.LSKAPS LIFVETS SKÖNHETSBUD
281
och obarmhärtiga domar! Man hör kören — i hvilken
goda kvinnor, hederliga män deltaga — som från krets
till krets återskallar hånet öfver t. ex. hans ungdoms
misslyckade frierier — ett af de många ömtåliga ting,
som enhvar menar sig ha rätt att utsprida! Man
hör kören — i hvilken goda kvinnor, hederliga män
äro mest högröstade — prisa de handlingar, han
begår under svåra själsstrider, under dagligt
själf-stympande, för att inpassa sig i partiets kraf, medan
man däremot klandrar de handlingar, vid hvilka han
följt, sin egen ingifvelse.
Det finnes starka, strålande naturer, som i sin
visshet att äga en uppgift ha en otrolig läkedomskraft;
det finnes äfven själftillräckliga och små, som ha
godt läkhull. Men Paul Lange ägde endast en fint
organiserad naturs egendomliga art af styrka,
framtidsmänniskans hänsynsfullare, ömtåligare, djupare
liggande styrka, den styrka, samtiden dömer som
svaghet. Paul Langes som Ragnis öde uppenbarar det
fåvitska i dessa domar på ett så tragiskt sätt, att ingen
borde kunna läsa dessa diktverk utan att ur själens
djup den gamla, sköna bönen uppstege:
Herre, bevara mina läppar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
