Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sällskapslifvets skönhetsbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
UFSLINJER
nödvändighet tvungits härtill. Men mycket oftare än
de själfva inse, ha de kommit i detta läge, emedan
de lättvindigt tystat den inre stämma, som manat dem
att nydana omständigheterna. De bli Aladdin-lampans
slafvar, emedan de försumma det kanske enastående
ögonblicket att göra sig till dess herrar. De ha
planlöst följt andras föredöme, emedan de icke ägde mod
att lita till sina egna ingifvelser, icke uthållighet
att göra sitt eget inre lif till en makt vid danandet
af sin yttre tillvaro. Ja, detta händer de flesta utan
att de tvingas af annan drifkraft än den, att snarast
möjligt få allt möjligast likt alla andra!
Och så följa de den väg längs hvilken man
armbågar eller bugar sig fram till den plats i samhället
och i sällskapslifvet, där man kan tjäna mest och
lysa bäst, äfven om ens verkliga personlighet där icke
har en fotsbredd mark att stå på!
Om denna oförmåga att lyssna till sig själf redan
är stor i fråga om bestämda, utåt lifsafgörande
beslut, huru mycket större måste den då vara, när det
gäller ljuden från de själens djup, som äro
hemligheter för oss själfva; bruset af vågor, hvilkas källor
ligga högt uppe på vidder, dit vår vakna tanke aldrig
nått, vågor, som flyta förbi våra medvetna mål eller
önskningar eller drömmar, som omforma den
flodbädd, vi kalla vår vilja?
Och dock vore det i synnerhet för dessa ljud
vi behöfde vara lyhörda, i stället för att det just är
dem, vi mest hänsynslöst öfverrösta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
