Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄ1.I.SSKÖNHETEN
313
varuvärden, icke människovärden; ett tillstånd, som
hvarken tillfredsställer allas sunda behof eller gynnar
allas kraftutveckling eller bereder alla en fullmänsklig
tillvaro. Han fastslår att ett lands rikedom icke kan
mätas efter antalet arbetare, det sysselsätter eller
varumassan det frambringar, utan efter dess rikedom
af lif, af rörligvordna krafter. Det land är således
rikast, där människorna bäst kunna älska, gladas,
beundra och skapa.
I rak motsats till den ovillkorliga »arbetspliktens»
förkunnare, vill Ruskin att de arbeten skola upphöra,
som ej kunna bli ett fritt skönhetsskapande åtminstone
i den meningen, att de helt kunna uttrycka en hel
människa!
Detta synes nu mången vara det vildaste
vanvett. Men huru ofta uttalade ej drömmare det
»vanvett», som lifvet sedan gjorde till vishet!
Ruskins omedelbara planer för
samhällsskön-heten torde i det hela vara lika outförbara som Tolstoys.
Men medan dennes dröm om det framtida samhället
liknar en oljetrycksannons om någon lindebarnsföda,
minner Ruskins om den Titians gyllengula dotter, som
på starka, glada armar lyfter sitt tunga fång af
färgsköna, formrika frukter!
Ingen af Ruskins tankar har mer lifskraft än den
om arbetet såsom skaparglädje. Enhvar, som sett huru
en människa sköter det arbete, hon helt kan
genomtränga och fullkomna, huru hon smeker det med öga
och hand, huru hon känner en värdighet, som
arbetspliktuppfyllelsen ensam aldrig ger, den vet hvilken
lifs-förvandling det skulle innebära om den slöa arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
