Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
LIFS LINJER
stegra — sina anspråk på tillvaron, när dessa ej längre
gälla ens eget öde?
Men eftersom små och afundsarnma själar ännu
äro vanliga, måste kulturarbetet gå ut på att dana
större själar. Så länge de små, de fattiga, de döda
själarna ej äro afskaffade, kommer det icke att betyda
synnerligen mycket om vissa samhälleliga orättvisor
och missförhållanden afskaffas. Ty människorna skola
då städse finna nya anledningar till inbördes hårdhet
och samhälleligt förtryck. Först när själsodlingen blir
lifvets hufvudfråga — såsom frälsningen en gång var
det — skall den tid närma sig, då undantagsmänniskor
och alldagsmänniskor verkligen kunna mötas i en
vacker samverkan, en sådan, där de enas rörelser
icke öfverskrida omkretsen för de andras rätt.
Samhället skall då nå den harmoni, som nu endast
är sfärernas, den där hvar himmelskropp står i
växelverkan med de öfriga, men hvardera har süi bana och
fritt kan följa den, utan att träda de andra i vägen!
Det sociala solsystemet befinner sig ännu i det
lysande töcknets tillstånd. Och det är ut i nästan
oberäkneliga tidrymder, vi måste sända vår dröm,
nälden har denna nya »sfärernas harmoni» till mål!
VIII.
Hvar gång en stor tanke inkommer i
tidsmedvetandet, utbreder den samma skräck som ett
lös-sluppet lejon på torgen.
Men hur snart lockas ej ett sådant högdjur i bur,
där det sedan blir ett af folknöjena! (7).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
