Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Samhällsskönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTER
469
väga den missräkningen, att han alldeles strandade med sina
praktiskt-sociala försök.
I vissa fall — t. ex. hans ovilja mot kvinnoemancipationen,
hans försvar af krigen, hans betonande af de styrandes
herrerätt, hans uppehållande af klasskillnader — likna hans åsikter
Nietzsches. Men framför allt äro de jämförliga i sitt brinnande
nit som kulturreformatorer.
Vill man ha ett enda exempel på Ruskins medelbara
delaktighet i våra samhällsreformatoriska arbeten, må man se på
det företag, som till motto valt hans ord:
»Det är omöjligt att åstadkomma verkligt sunda och
lyckliga förhållanden eller en verkligt upphöjd konst i ett land,
där städerna, sammanträngda till kompakta stenkolosser,
utgöra de pesthärdar, från hvilka allt ondt och osundt sprides
landet rundt. Vi måste ha ljusa och öppna städer,
kristalliserade och icke koagulerade i formen, begränsade till sin
storlek och omgifna af fruktträdgårdar och parker med högstammiga,
blomstrande träd och rinnande vatten.»
Detta företag är det af Howard i England grundade Garden
City-Association, som redan vid Hitchin grundat sin första
trädgårdsstad, Letchworth. Och mångfaldiga andra företag
kunna sammaledes höja Ruskins namn som sin fana.
Att William Morris och Walter Crane m. fi. i olikhet mot
Ruskin omfattat socialistiska meningar, hindrar ej att de arbetat
i hans anda, när de genom konsten sökt förfina själslifvet och
höja samfundslifvet. Det är nästan aldrig i sitt framtidshopp
— endast i sina nutidsförslag — en kulturreformator tar miste.
Både Nietzsche och Ruskin skola i sitt stora mål få rätt,
ehuru ej genom de medel de trodde.
Ja, utopister kunna till och med i sina vildaste fantasier
få rätt 1 Kör att anföra ett enda exempel, så beskref T. Herzl
i en framtidsroman huru stenkolen nere i själfva grufvan
omvandlades till kraft- och värmekälla. Man log åt Herzl — men
nu lär man i England vara inne på ett liknande förfaringssätt!
2) Under denna strid måste, i fråga om t. ex.
strejk-brytaren, arbetarnas synpunkt vara den, en amerikansk tidning
sålunda betecknat:
»En strejkbrytare är för sitt yrke hvad en landsförrädare
är för sitt land, och äfven om han i krigstid är till stor nytta
för den ena parten, så blir han efter fredsslutet föraktad af
båda parterna. Är hjälp af nöden, så är han den siste som
bispringer, men kan han bli delaktig af något godt, som han
icke själf varit med om att åstadkomma, då är han den förste,
som griper till. Hvad hans egna angelägenheter beträffar, är
han den störste egoist och kan för ett par »silfverpenningar»
förråda familj, vänner och fosterland. Han är en landsförrädare
i smått, som först säljer sina arbetskamrater, för att sedan
själf, när freden blifvit sluten, bli såld af sina arbetsgifvare.
30. — Lifslinjer. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
