Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rico Solano och hana långa söner. Francis hade
ytterligare ett skäl till hastig avfärd. Han kunde ej
uthärda att vara i Leoncias närhet — och detta ej i
någon oartig mening gentemot henne. Hon tjusade
honom, drog honom till sig till den grad att han ej
vågade utsätta sig för hennes trollmakt, om han skulle
förbli lojal mot mannen i lärftsbyxorna, som nu höll
på att gräva gropar i Tjurens sand.
Francis begav sig alltså av med ett brev till Henry
från Leoncia i sin ficka. Det sista ögonblicket innan
han gick kom hastigt. Med en suck så fort
undertryckt, att Leoncia undrade om den varit en inbillning
eller inte, slet han sig bort. Hon tittade nedåt
uppfartsvägen efter honom tills han försvann, och
stirrade sedan på ringen på sitt finger med litet upprörd
min.
Från stranden signalerade Francis till Angelique,
där den låg för ankar, att skicka en jolle efter
honom. Men innan den hunnit firas ner i vattnet hade
ett halvt dussin ryttare, med revolvrar i bältet och
gevär över sadeln, kommit galopperande mot honom på
stranden. Två män redo i spetsen. De andra fyra
voro halvblod med galgfysionomier. Av de båda
ledarna kände Francis igen Torres. Alla bössorna
siktade på Francis, och han kunde ej annat än åtlyda den
okände anförarens befallning: ”Upp med händerna!”
Och Francis utropade:
”Kan man tänka sig! Härom dagen — eller var
det för en miljon år sedan? — tyckte jag att
auction-bridge å en dollar pointen var ganska spännande. Men
nu då ni, mina herrar, hota att med våld praktisera
in främmande partiklar i min stackars kropp, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
