Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte sådana småsaker det gäller. Kan man aldrig
slippa ifrån den här kusten utan att känna lukten av
krut? Ar det mina öron eller bara mina mustascher
ni vilja åt?”
”Det är er själv vi vilja åt”, svarade den obekante,
vars mustascher gnistrade lika magnetiskt som hans
elaka svarta ögon.
”Vem i all sin dar kan ni då vara?”
”Han är senor Mariano Vercara y Hijos, San
Anto-nios Jefe politico”, svarade Torres.
”God natt!” skrattade Francis, som kom ihåg den
beskrivning Henry givit honom på mannen. ”Ni
anser kanske att jag har överträtt någon hamn
förordning eller sanitetsstadga genom att ankra här. Men
sådant får ni göra upp med min skeppare, kapten
Tre-fether, en högst aktningsvärd herre. Jag är bara den
som har hyrt skonaren — bara passagerare. Ni ska
få se att kapten Trefether är väldigt slängd i allt vad
sådana där lagar och förordningar heter.”
”Ni skall ställas till ansvar för mord på Alfaro
Solano”, svarade Torres. ”Ni förde mig inte bakom
ljuset, Henry Morgan, med ert prat uppe på haciendan
att ni är en annan. Jag känner denne andre. Hans
namn är Francis Morgan, och jag tvekar inte att
till-lägga att han inte är någon mördare, utan en
gentleman.”
”Vid alla gudar, stora och små”, utbrast Francis,
”och ändå skakade ni hand med mig, senor Torres.”
”Jag lät lura mig”, medgav Torres buttert, ”men
bara ett ögonblick. Vill ni komma med godvilligt?”
”Om?” Francis ryckte på axlarna och kastade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
