Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och drog repet efter sig. Hon stannade fyrtio fot
högre upp, där ett knotigt träd slagit rot i rämnorna.
Hon lade repet över trädstammen som över en bock,
drog det åt sig och gjorde fast det omkring ett
väldigt stenblock.
”Hurra för flickan!” sade Francis till Henry.
Bägge männen hade förstått hennes plan, och
framgången berodde endast på om hon orkade rubba
stenblocket och få det att välta ner över åsen. Fem
dyrbara minuter gingo förlorade innan hon hittade en
nedfallen gren tillräckligt stark för att tjänstgöra som
spett. Hon angrep stenblocket bakifrån och arbetade
med kallblodig energi, medan hennes båda tillbedjare
fortforo att sjunka. Men slutligen lyckades hon få
det att störta över branten.
Då det föll stramades repet till med ett ryck, som
framkallade ett ofrivilligt stönande ur Henrys
plötsligt sammantryckta bröstkorg. Han höjde sig
långsamt ur flygsanden, som motvilligt släppte sitt tag i
honom. Men då han kom upp till ytan, var
stenblocket så mycket tyngre än han att han släpades över
sanden med fart, tills han hade den dragande kraften
rätt över sig; då rullade blocket ner och hamnade
bredvid honom.
Francis’ huvud, armar och axlar voro det enda
synliga över flygsanden då repändan slungades till
honom. Och då han stod bredvid dem på fast mark och
knöt näven åt flygsanden, som så när hade tagit hans
liv, instämde de i hans triumferande skratt. Och en
myriad spöken hånade dem tillbaka, och hela luften
omkring dem var full av väsande skyttlar i en väv av
hånskratt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
