Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörde en annan röst an Francis’. Först trodde hon
att det var det flygande talet, men hon kom snart
under fund med att det var för högljudt och för nära.
Då hon tittade in såg hon två män sitta midtför
varandra i stora skinnstolar, helt nära varandra.
Francis, som såg trött ut efter dagens ansträngningar, bar
ännu sin arbetsdräkt, men den andre var klädd i frack.
Hon hörde honom kalla hennes man ”Francis”, och
han sade ”Johnny”. Detta och deras förtroliga sätt
att prata antydde att de voro gamla intima vänner.
”Du vill väl inte påstå, Francis”, sade den andre,
”att du har flackat omkring i Panama hela den långa
tiden utan att förälska dig i senoritorna ett dussin
gånger.”
”Bara en gång”, svarade Francis efter en paus,
varunder drottningen observerade att han stadigt mötte
sin väns blick.
”För resten”, fortfor han efter en ny paus,
”förlorade jag mitt hjärta, men inte mitt huvud. Du,
Johnny Pathmore, är en riktig expert på flört, men
jag påstår att du ännu har mycket att lära. I Panama
träffade jag på den härligaste kvinna i världen — en
kvinna som jag är glad åt att jag fick lära känna och
som jag med glädje skulle dö för, en kvinna med eld,
passion, ljuvhet, nobless, en riktig drottning bland
kvinnor.”
Och drottningen, som hörde på och såg hans
ansiktes hänförda uttryck, smålog ömt och stolt och
självmedvetet; hon hade ju fått en man, som på samma
gång var en älskare.
”Och. .. hm. . . besvarade damen din kärlek?”
frågade Johnny Pathmore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
