Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. På Makaloa-mattan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hellre räknade tal i kassaboken än hjärtslagen
bröst mot bröst, som hellre radade upp
sifferkolumner än han mindes omfamningar och ömma blickar
och ord och smekningar. ’Käraste Bella’, brukade
onkel John säga. Han visste allt. Du har alltid hört
talas om hur han älskade prinsessan Naomi. Han var
en verklig älskare. Han älskade bara den enda gången.
Efter hennes död påstods det att han blev konstig.
Det var han också. Han var den sanne älskaren, en
gång och för alltid. Kom ihåg hans förbjudna inre
rum på Kilohana där vi inte gingo in förr än efter
hans död och funno att det var en helgedom där han
dyrkade henne. ’Käraste Bella’, det var allt vad han
någonsin sade till mig. Men jag förstod att han
visste allt.
"Och jag var nitton år och en solvarm hawajiska
trots mitt trekvarts haole-blod, och jag kände bara
till mina härliga flickår på Kilohana och min skoltid
i Honolulu vid Royal Chief School och min gråe make
på Nahala med sina gråa predikningar och nyktra,
sparsamma vanor och mina båda barnlösa onklar, den
ene med kall, fjärrskådande blick, den andre en
drömmare med brustet hjärta, som älskade en död
prinsessa.
"Tänk på det gråa huset! Jag som varit med om
välståndet och nöjena och den ständiga glädjen på
Kilohana och hos Parkers på gamla Mana och pä
Puuwaawaa! Du minns. Vi förde ett storartat
adelsliv på den tiden. Kan du tänka dig, Martha — den
enda symaskin jag hade på Nahala var en sådan där
som de första missionärerna haft med sig, en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
