Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Då Alice biktade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vändningarna och måste begagna glasögon då han läser. Och
hans minne är utmärkt. Om Abel Ah Yo får tag i
honom . . .”
Gary Wilkinson klarade strupen innan han tog till
ordet.
”Han är vår grand old man”, sade han. ”En
kvarleva från en förgången tid. Det finns inte kvar
många av hans typ. En banbrytare. En riktig
kamaaina (gammal och beprövad). Hjälplös och i
polisens händer på gamla dagar! Vi borde göra
något för honom till tack för vad han gjort för
Hawaji. Jag vet händelsevis att Sag Harbour är hans
barndomshem. Han har inte sett det på över femtio
år. Ska vi inte överraska honom i morgon med att
betala hans plikt och ge honom biljett till Sag
Harbour och — låt oss säga — pengar till att vara borta
ett år? Jag tycker att vi ska bilda en kommitté. Jag
föreslår överste Chilton, Lask Finneston och . . . och
mig själv. Vem kan vara mera lämplig till
ordförande än Lask Finneston, som kände den gamle herrn
så väl förr i världen? Då jag inte hör några
invändningar utnämner jag härmed Lask Finneston till
ordförande i kommittén som har till syfte att samla in
pengar till att betala polisböterna och ett års
frånvaro för den ädle banbrytaren John Ward till tack
för ett helt livs hängivet arbete för Hawajis bästa.”
Det blev ingen opposition.
”Kommittén har nu sitt första hemliga
sammanträde”, sade Lask Finneston i det han reste sig och
gav dem en vink att gå in i biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>