Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Vågsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att starta till Waikiki, och det föll på hans lott att
skjutsa hem Leslies och Burnstons, men han underlät
ej att lägga märke till att Ida satt bredvid Sonny i
hans hil. Hon var alltså hemma före honom och höll
på att kamma ut sitt hår då han kom. De sade
varandra godnatt som vanligt, men han blev nästan stel
i sina lyckade bemödanden att förefalla likgiltig, då
han erinrade sig vems läppar som tryckts mot hennes
förut i kväll.
Var då kvinnan verkligen den fullständigt
omoraliska varelse som de tyska pessimisterna skildrade?
undrade han, medan han vred sig av och an i
lampskenet, ur stånd både att sova och att läsa. Efter en
timme steg han upp och öppnade sin medikamentslåda.
Han tog fem grain opium på en gång. En timme
därefter tog han, rädd för sina tankar och utsikten till
en sömnlös natt, ett grain till. Två gånger upprepade
han, varannan timme, denna dosis. Men sömnmedlet
verkade så långsamt att det dagades innan han fick en
blund i sina ögon.
Klockan sju var han vaken igen, torr i munnen,
kände sig slapp och dåsig, men oförmögen att slumra
till mer än några minuter i sänder. Han övergav
tanken på sömn, åt frukost i sängen och tog itu med
morgontidningar och tidskrifter. Men sömnmedlet
verkade ännu, och han fortfor att dåsa till då och då
medan han åt och läste. Det var på samma sätt
medan han duschade och klädde sig, och fastän opiatet
hade skänkt honom föga glömska om natten, kände
han sig tacksam för den drömmande dvala vari det
försänkte honom nu på morgonen.
Då hans hustru steg upp, lugn och glad som van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
