Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lars Hiertas ätt, föräldrahem och ungdomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
BARNDQM, STUDENTTID. 9
hennes minne lefde sä kärt hos fadern, att han aldrig utan tårar
kunde tala om henne med sina barn.
På sätesgården Hallqved i närheten af Upsala bodde en fa-
milj af Hiertas och hans aflidna hustrus vänner, och dessa mottogo
till uppfostran hans sexåriga dotter. Men sönerne behöll han hos
sig och lät dem snart i fadern älska en kär vän och lekkamrat,
för hvilken de aldrig kunde tänka sig att hysa fruktan. Gos-
sarne sofvo i samma rum som han sjelf, och när hans tjenste-
göromål lemnade honom frihet, egnade han helst sin tid åt dem.
Han lärde dem mycket under glada samtal, när de gingo ute i
naturen eller lekte i hemmet, han läste också med dem, i barn-
böcker, i historiska berättelser, i svenska skalder, i nyutkomna
samlingar af psalmer, och såg gerna både att de lärde sig sådant
utantill och att de sjelfmant egnade sig åt dylik läsning. Lika-
ledes öfvade han dem ofta i hufvudräkning och väckte tidigt
deras uppmärksamhet på en sak, som tyckes legat honom särdeles
om
hjertat att inplanta hos sina kära gossar: att aldrig visa öfver-
mod mot tjenare och arbetare eller tala om »bättre» och »sämre»
folk, efter som de voro klädda och efter arten af deras arbete
och lefnadsställning. Af allt, hvad fadern lärde Lars, torde knapt
något varit så grundläggande för hans utveckling som detta.
1810 fingo gossarne informator, studenten A. P. Transeus
(sedermera prost och riksdagsman), och nu skulle ordentliga läs-
timmar införas. Men fadern önskade undervisningen hellre stäld
på utveckling af iakttagelseförmåga och omdöme än på min-
nets fyllande, och alltså fick naturläran stort försteg framför
»grammatica latina». Dock voro minneslexorna ej alldeles för-
bjudna. Ur Regnérs begrepp, Yckenbergs latinska elementar-
lärobok och Pants »katekes», en kortfattad verldshistoria i frågor
och svar, lärde Lars sig åtskilliga sidor, och hvad han så lärt,
satt säkert fast, ty Dahls metod af små lexor med ideliga repeti-
tioner användes både af Transeus och, sedan han efter 1812 års
promotion lemnat konditionen, af hans efterträdare, magister do-
cens Johan Thorsander (sedermera domprost i Upsala), som ge-
nom denna metod, använd på alla läroämnen, under två år, med
blott fyra lästimmar om
dagen, bragte Lars Johans kunskapsmått
så högt, att han med stor heder kunde aflägga studentexamen.
Han befans ega bättre insigter i både latin, grekiska och mate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
