Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lars Hierta affärsman och tidningsutgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 LARS HIERTA AFFÄRSMAN OCH TIDNINGSUTGTF VARE.
W
neslandet, hade den kompanjon, hvilken han för »Brahes an-
tichambre» öfvergifvit, af Aftonbladet gjort en erkänd politisk
makt, med en stor prenumerations goda ekonomiska och mora-
liska underlag.
Och hvilka tankar gjorde sig Lars Hierta om
sig sjelf vid
denna tid, när han ändtligen genom sitt år 1827 bebådade »eta-
blissement» vunnit det ekonomiska oberoende, som satte honom
i stånd att rusta till bröllop med den då valda bruden, som
i åratal tyst förbidat hans framgång? I bref till Vilhelmina
Fröding af den 25 augusti 1833 skrifver han:
^88
»Endast en högst vanlig rnenniska, med någorlunda sundt förstånd,
sådant man alla dagar träffar det hos hundratals uti det borgerliga lif-
vet, känner jag allt för väl med mig sjelf, att jag icke eger andra an-
språk än en allvarlig vilja och ett redligt bemödande af nog ringa kraf-
ter. Afven detta hoppas jag skall vara nog för att finna sällheten med
en qvinna, sådan som du; men allt som är derutöfver, på det bör, på
det måste du, bästa vän, för din egen framtid, renonsera. Hvad är
dessutom, min vän, lifvet med dess fåfängliga utmärkelser? Kanhända
är det ingen, som lättare är i tillfälle att erfara detta än den, som
företagit sig att skrifva för allmänheten. Den ena dagen lika som den
andra ömsom fjäsad och berömd, ömsom förföljd och hatad, icke blott
af makten, utan äfven af dagens flygtiga opinion, öfver hvars vindkast
man satt sig till utkik, hinner man i denna verkningskrets inom kort,
ehuru uti en mindre sfer, pröfva, hvilken sällhet det skänker att lefva
midt i verldsbullret. Vanan att dagligen i förbigående behandla eller vidröra
de vigtigaste ämnen ger åt hela detta prål af yttre utmärkelser, som
regerar verlden, slutligen samma grad af likgiltighet, som om man såg
alla dessa föreitlål passera förbi sig uti camera optica, —
och resulta-
tet blir slutligen, att det alltid är till det enskilda tysta lifvets sysel-
sättningar och familjomsorgerna, man måste gå tillbaka för att finna
den sanna trefnaden.
Hvad säger du, bästa Mina, om denna filosofi hos en
redaktör,
hvilken nu som bäst är »uppe i smöret» hos allmänheten? Tro icke, att
jag derför är likgiltig för allmänhetens bifall, än mindre för den egna
tillfredsställelsen, om det tilläfventyrs lyckats mig att utså något frö
till framtida båtnad; men
jag ville blott antyda, att när man fäst sitt
hjerta vid en god och dygdig flicka, så finner man, att det förra än-
dock icke är nog för detta behof af en mera stilla, njutning, som
försynen otvifvelaktigt nedlagt hos den svaga menniskan, och i hvilket
ensamt man kan finna nyckeln till så mången mindre lyckligt lottad li-
kes belåtenhet.»
W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
