Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lars Hierta affärsman och tidningsutgifvare - 5. Aftonbladets qvartperiod 1831—33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M 58 AFTONBLADETS QVARTPERIOD 1831—33.
J ningen, den 16 februari 1835, förlorat rättigheten dertill, sjelf
var ansvarig utgifvare af sin tidning.
5.
’W
M
Aftonbladets qvartperiod 1831—33.
Politik och polemik. —
Åtal. —
Högmål. —
Anckarsvärds »trosbekän-
nelse*. —
Smädelse mot riksens ständer. —
Petitioner om representationsreform.
—
Urtima riksdagskallelse. —
Bankpolitik.
Statsrådet friherre af Nordin, den samme, som efter grefve
Wirséns död och före grefve Brahes riksdagssegrar ansetts för
regeringens främste man i fråga om detta »ille faciet», som
opinionen stundom högljudt och förtroendefullt uttalar om stats-
män, om hvilka historien aldrig får säga: »ille fecit» —
Nordin,
som i Svenska Minerva ansågs ega sin vapendragare, liksom
den braheska »regimen» sin i Fäderneslandet, var den förste,
mot hvilken Aftonbladet riktade en
allvarlig politisk artikel
(1831, 13 januari). Den till undersökning om
tryckande och ojemna
utskylders förminskning, utjemning eller utbyte mot andra under
Nordins presidium nedsatta komité var föremål för artikeln;
sjelfva tillsättandet af en dylik komité säges vara ett tidens
tecken, om än den svenska regeringen i allmänhet icke visat
sig sparsam med komiteer. Denna torde dock varit något på-
kostande »efter de mångåriga och vackra deklamationer, hvar-
med vi blifvit uppbygda, om landets stora välstånd, om skul-
dernas lindriga belopp» och så vidare, och borde väl egentligen
kommit långt för detta; Aftonbladet vill dock erkänna den
goda viljan, när den yttrar sig, önskande fördelaktiga följder
för landet af detta steg, trots sin misströstan om komiteer i
allmänhet. Det påpekar vårt skatteväsens konstighet, ojemnhet,
för jordbruket ofta synnerligen tryckande natur, behofvet af, att
komiteens uppgifna ändamål verkligen inom ej allt för lång
tid vinnes, och granskar derför personerna, för att se till, huru
vida deras egenskaper och öfriga göromål tyckas lofva godt i
detta fall. Detta blir ej granskningens resultat, hvilket i stället
ger red. farhågan, »att hela anstalten torde vara beräknad mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
