- Project Runeberg -  Lars Johan Hierta : biografisk studie /
70

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Aftonbladets qvartperiod 1831—33

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MM 70 yvLkrrLkiov 1831—33.
A
M
I
som snart kräfde en urtima riksdag, deltog det med stort allvar.
En strid om tryckfrihetsnämden väcktes med anledning af Hiertas 1
anförda sätt att omtala juryns utslag i det s. k. vattenmålet, a
Mot påståendet, att juryn har full rätt att döma efter tycke och
att domens befogenhet alltså ej får granskas, uppstälde Hierta q
den satsen, att juryn skall »följa objektiva grunder vid sin pröf-
ning», och att »en reflexionsvis anstäld granskning är lika så til-
låten i afseende på deras som i afseende på andra edsvurna domares |
utslag». Deraf, att juryn är befriad från andra edsvurna domares |
skyldighet att uppgifva grunderna för sitt domslut, följer icke, att
den eger rätt, att döma utan grunder; sådana måste jurymannen ■
skaffa sig annorstädes än i fördomar mot person, lust att behaga 3
makten, godtyckligt uttänjande af lagens ordalydelse, och så vidare;
han måste, då svar skall gifvas på den frågan, om en bestämdt
angifven skrift eller del deraf är brottslig efter ett bestämdt
angifvet lagens rum, inom dessa gränser binda sin pröfning och
har, fastän juridiskt straff icke drabbar hans felsteg, ingalunda ;
rätt att fro juryns utslag undandraget den allmänna rättskänslans J
omdöme.
Alldeles motsatta åsigter försvarades af Minerva, och den
fortgående polemiken mot denna tidning sköttes både med infall
och allvarlig diskussion. Några exempel af de förra vilja vi in- )
föra som
prof af 1832 års ton inom tidningsverlden. »För att

minska hullet, säger Aftonbladet om Minerva, hvars redaktör
var begåfvad med mycken korpulens, behöfver hon blott sätta
sig sjelf på samma diet, som hon består prenumeranterne.» En
annan
gång skref Aftonbladet, att Minerva, som var vid så godt
hull, var alldeles för tjock att kunna gå till botten med något. J
Minerva svarade, att Aftonbladet, »som är bara skinn och ben» ?
(Lars Hierta var lång och mager), omöjligeil i längden kan flyta
ofvanpå. Aftonbladet lät nu förstå, att Svenska Minerva skick-
ligt nog sökte förena fördelarna af både godt och magert hull:
»Hon gör nämligen sina politiska artiklar långa och magra, men
sina qvickheter korta och tjocka.» I denna stil gick ej den »ar- -
gusiska» polemiken.
Ett annat fält för skämtsam polemik fann Aftonbladet i
»utdragningsmakten». »Man har klandrat, heter det, herr hof-
kanslerens indragningsmakt, men
utdragningsmakten är här i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 7 00:20:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljhierta/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free