Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Aftonbladets qvartperiod 1831—33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 AFTONBLADETS QVARTPERIOD 1831—33.
M
A
W
så stor, blott man
går öfver Slussen». Häntydande på sina gamla
fördömelser öfver Aftonbladets sätt att »röfva Posttidningen», kan
han också icke underlåta att utbrista: »Men Aftonbladets utgif-
vare har sin egen lycka, när det är fråga om eftertryck.»
Men det uppseende, dessa båda officiéla rättegångar gjorde
öfver hela landet, hade alldeles icke den sannolikt afsedda följ-
den, att bringa reformpetitionerna i misskredit. Tvärt om, de
fingo starkare fart. »Allt sedan de hjeltemodiga polackarnes strid
för friheten var det uteslutande föremålet för allas deltagande
uppmärksamhet, skrifver Hierta den 22 oktober i Aftonbladet,
har säkert icke något ämne varit af allmänna tänkesättet så lif-
ligt omfattadt som under de senare dagarna den s. k. petitions-
frågan. Det är hofkanslersembetet och åklagarmaktens åtal
mot tvenne tidningar för meddelande i tryck af ett petitionsför-
slag, hvilka man egentligen har att tacka för denna hastiga och
nästan elektriska väckelse på den stora reformandan, som, ehuru
den redan funnits öfver allt i sinnena, likväl aldrig förr så all-
mänt som nu visat sina verkningar.»
I aftonbladsbyrån utlades petitioner till undertecknande,
och ända till Skåne spriddes dylika, men huru många namn,
som å dessa blifvit tecknade, och hvad öde flertalet af dem fått,
är oss obekant. I Aftonbladet trycktes 1834 dé af Anckarsvärd
inlemnade listornas text och undertecknare —
åtskilliga tusen-
tal namn —
äfvensom de kantzowska listornas text och upp-
gift å antalet undertecknare (omkring 600), samt att dessa utgjorts
af nästan hela Stockholms börs och förnämligare borgerskap, men
om öfriga listors öde känna vi intet. Ingenting verkade de på
regeringen och endast föga på riksdagen, ehuru denna verkligen
både i sitt konstitutionsutskott och sina ståndsplena egnade åt-
skillig tid åt diskussion och voteringar i representationsreform-
frågor. Men det utsäde de innehållit vårdades väl af sånings-
männen, ihärdigast af Lars Hierta, och det bar sin frukt —
ef-
ter tretio år. Hierta var redan nu
fullkomligt på det klara med
nödvändigheten af allmänna val. För en
efterbildning af den
norska riksdagsordningen yttrade han sig ännu i november 1833,
påvisande, att hvarken våra seder eller våra samhällsinrättningar
lägga något hinder i vägen för dess införande hos oss. Med den
bekante, af hela sin samtid högt aktade expeditionssekreteraren
Z
s
L .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
